Vi lämnade lilla mysiga Sylte i morse. Tog färjan mellan Linge-Eisdal och fortsatte mot Geiranger. Vi hade koll på vad som väntade. Först rejält uppför, sedan nerför och sedan rejält uppför igen. Geiranger har vi sett många gånger i turistbroschyrer och det ligger ju magiskt vackert. Men själva samhället är ju inte mycket att skriva hem om. Liten by som är centrum för en massa kryssningsfartyg. Och när de anländer så ska det vallas runt turister. Det låg ett stort skepp när vi kom in och det märktes. Vi mötte bussar, små elbilar och cyklister både ner och upp från Geiranger. Galet många turistbussar som vi fick snirkla oss förbi i hårnålskurvorna. De är rutinerade, viftar och kör förbi i modig hastighet.

När man kommit hela vägen upp från Geiranger, över 1000 meters höjd, väntar ett kargt och vackert bergslandskap. Snö på bergstopparna och vatten som sipprar fram överallt. Otroligt vackert!

På sträckan mellan toppen och vägen nerför följer vi vackra fjordar och höstfärgade björkar. Solen är med oss hela vägen och vatten och fjordar är grön-turkosa.

När vi kom fram till Otta mötte E6:an oss och det kändes nästan lite konstigt att komma ut där efter alla våra bergsvägar.

Från dagens start i Sylte kom vi fram till Lillehammer vid 17-tiden. Det tar sin tid att åka över bergen. Vi hade tänkt spela golf här i morgon men det ser inte så lovande ut i väderprognosen. Vi får helt enkelt se vad morgondagen för med sig!